Goda råd

Projekteringsskedet

Inventering av byggnadens fysiska förutsättningar och befintliga ventilationssystem
Inventering av befintligt ventilationssystem måste göras; är det ursprungligt? Utgör byggnadens fysiska förutsättningar del av systemet? Kan systemet iordningställas? Räcker rengöring?

Kan ny teknik som inte kräver synliga installationer komplettera systemet så att det fungerar bättre? Vilket system kräver programmet? Hur trivs nuvarande hyresgästen med ventilationen? Kan ventilationen svara upp mot den tänkta hyresgästens programkrav?

Kylbehov, forcerade luftflöden? Om det behövs, finns det möjlighet till kanaldragning och fläktrumsplacering? Byggnaden kanske redan har undertak och tillräckliga schaktytor. Antikvarie och vårdprogram måste konsulteras för att se vad som är tillåtet. Att låta göra en antikvarisk förundersökning kan vara till stor hjälp.

Lokalisering av befintliga tegelkanaler
Om byggnadens kulturvärde är så stort att möjligheten till kanaldragning är begränsad påverkar detta systemvalet och därmed även klimatet. Om valet av system inkluderar befintliga tegelkanaler måste dessa karteras på ett tidigt stadium, kanske redan med befolkade kontorsrum.

Gamla ritningar kan ibland ge anvisning om var kanalerna finns. Med ledning av dessa görs inventering på plats. Rökpatroner kan användas för att identifiera piporna i skorstenen. Lokalisering sker därefter vanligen med hjälp av lod. Radiosändare kan också användas för att hitta kanalerna i väggarna. Ibland blir förstörande inventering nödvändig, det vill säga att hål måste tas i kanalväggar och skorstenar för att lokalisera kanalerna.

Åtgärder i befintliga tegelkanaler
För att bedöma kanalernas status, möjligt luftflöde samt täthet för att upprätthålla brandcellsindelning i byggnaden kan filmning och provtryckning bli aktuell.

Kanalerna måste ofta tätas med bruk eller keramisk massa. Det finns olika typer av keramiska massor och vissa innehåller chamotte som ballast med armering av glasfiber. Andra massor har pimpsten som ballast. Infodring med insatsrör, stela eller flexibla, kan ibland vara ett alternativ.

Det finns även andra metoder att täta skorstenar. En slang tillverkad i böjligt specialmaterial släpps ner i kanalen. Därefter formas den med tryckluft så att den fyller ut kanalen. Sedan tillförs ånga och slangen härdar på plats. Fördelen med denna metod är att trasiga kanaler blir helt täta och kan användas som rökkanaler samtidigt som maximal kanaldimension behålls. Nackdelen är att man för in ett nytt material i byggnaden som inte är autentiskt.

Att täta kanaler med bruk är helt i enlighet med ett antikvariskt tänkande. Infodring med insatsrör är en reversibel lösning. Dock måste man tänka på att kanaldimensionerna minskar. Om man förser gamla skorstenar med axialfläktar så är det viktigt att kanalen i hela sin längd renoveras, även ovanför fläkten. Risken finns annars att vittrad fog faller ner och stoppar fläkten. Skorstenstopparna måste förses med nät för att förhindra att fåglar tar sig ner i dem.

Val av konsult
Det är viktigt att konsulten har förståelse för och kunskap om byggnadens karaktär och kvalitéter. Man måste ha känsla för och viljan att värna om äldre byggnader. Bestämmelser ska inte övertolkas utan tillämpas med sunt förnuft. Dessutom krävs kreativitet för att kunna ta hänsyn till byggnadens egna villkor vid val av system. Referenser från liknande uppdrag måste kunna uppvisas.

Sambandet mellan byggnadens villkor och verksamhetens behov
Tilltänkta hyresgäster ska informeras om byggnadens särart och del i det svenska kulturarvet. Klimatberäkning måste oftast utföras på alternativa system och jämföras med programkravet; ibland måste diskussion tas med hyresgästen för jämkning av kravet.

Information måste ges om vad som kommer att krävas av hyresgästen för att ventilationen ska fungera optimalt. Det kan till och med vara så att det klimat man kan erhålla i byggnaden begränsar valet av verksamhet.

Tilluft via fönster
Om mekanisk tilluft är utesluten väljs ofta tillförsel av uteluft via spaltventiler i fönsterkarm eller båge. En enklare lösning som ger mer tilluft och ingen åverkan på fönstren är att ta bort tätningslisten i överkant på överbågen. Den naturliga springan som ett fönster måste ha mellan båge och karm för att ha riktig gångmån ger oftast tillräckligt luftflöde. Vid val av uteluftstillförsel via fönstren måste man ta hänsyn till uteluftens renhetsgrad och risken för nedsmutsning.

En annan princip är att utnyttja utrymmet mellan inner- och ytterbågar för intag av ersättningsluft som då blir förvärmd. Detta förutsätter ett ständigt undertryck, d v s mekanisk frånluft. Vid självdragsventilation riskerar man att luften går bakvägen ut mellan rutorna och förorsakar kondens.

Vid lågflödesalternativ - självdrag eller frånluftssystem - måste man tänka på att utvädring av emissioner och lukter från nya möbler och färgskikt tar tid. En utvädringsperiod utan hyresgäster kan bli nödvändig. Att inventera förkomsten av markradon och utföra åtgärder är viktigt. I byggnader med mekanisk frånluft eller självdrag skapas ett undertryck som kan medföra att markradon sugs in via otäta grunder.

Energihushållning
Konsultgruppen måste tillse att värmebelastningen och energibehovet blir lägsta möjliga.

Vid frånlufts- eller självdragssystem är det ofta svårt att anordna värmeåtervinning eftersom möjlighet att överföra värmen saknas. Den värme som man kan utvinna ur frånluften är inte tillräckligt högtempererad för att göra nytta i radiatorsystemet. Frånluftsvärmepumpar är en tänkbar lösning men de kan vara svårplacerade i äldre byggnader. Dessutom försvårar antikvariska hänsynstaganden erforderliga rör- och kanaldragningar. Ett sätt att begränsa energibehovet är att styra drifttiden med hänsyn till arbetstiden. Man kan också behovsstyra luftflödena med hjälp av CO2-givare.

Klimatkyla
Om kyla krävs enligt klimatberäkningen bör solavskärmning utredas som ett alternativ; markiser kan ofta vara lösningen. Dessa var från 1800-talet ett vanligt hjälpmedel för att sänka innetemperaturen sommartid.

Ibland kan det av olika skäl vara svårt att få gehör för tanken på markiser. Studier i arkiv av gamla foton kan ofta visa att byggnaden har haft markiser under någon tidigare period. Detta gäller särskilt byggnader i stadsmiljö. Markiser av modernt datum är dessutom driftsäkrare än äldre fabrikat.

Vid en eventuell inredning av tidigare oinredd vind bör man tänka på att i en sådan miljö krävs nästan alltid tillförd kyla vilket medför större tekniskt utrymme och ökade installations- och driftskostnader.

Återbruk
Det kan vara svårt att hitta detaljer, ventilationsgaller m m, som passar in i kulturmiljön; sådana tillverkas inte längre. Den framsynte förvaltaren kan spara på sig ett förråd av sådana detaljer från rivningar och ombyggnader för återanvändning. Särskilt vid installation av komplicerade ventilationssystem brukar sådana detaljer bli överflödiga och kastas. Det gäller att hålla ögonen öppna.

Entreprenadskedet

Valet av entreprenör
Valet av entreprenör är särskilt viktigt vid installationer i skyddsvärda byggnader. Vid åtgärder i tegelkanaler, inventering, tätning m m måste man anlita entreprenörer som kan denna typ av jobb. Ventilationsentreprenörer kan ofta bara dra plåtkanaler och sätta ihop fläktsystem. Man får då anlita sotare och murare.

Vid okonventionella ventilationssystem gäller det att välja en entreprenör som är van att göra annorlunda lösningar så att inte hela idén med systemet förfuskas. Ett tips är att anlita ventilationskonsulten som kontrollant eftersom det är den personen som bäst förstår systemet.

Dokumentation av entreprenaden
Dokumentation av entreprenaden, filmning, intyg över valda material m m måste utföras. Eftersom kanaldragningen i verkligheten sällan stämmer med ritningarna så är relationsritning efter inmätning särskilt viktig; det glöms ofta bort eftersom det är många entreprenader inblandade. Ventilationsanläggningen måste dokumenteras i vårdprogrammet.

Förvaltningsskedet

Brukarinstruktioner
Brukarinstruktioner ska vara framtagna till inflyttningen; det kan vara lätt för projektören att begripa hur tropikfläktar och tilluftsradiatorer ska fungera och samverka, men det finns exempel på att personal har suttit och svettats hela sommaren utan att förstå att det är tillåtet att öppna fönstren. Brukarinstruktionen ska anslås på lämplig plats och man bör årligen inventera att all berörd personal har kännedom om ventilationssystemet.

Uppföljning
När man genomfört en ombyggnad av en fastighet och hyresgästen kommit på plats och bott in sig under ett år och upplevt sommar- och vinterklimatet, då är det värdefullt att göra en uppföljning av inneklimatet. Fungerar ventilationssytemet som det ska? Är personalen nöjd? En funktionsuppföljning och en brukarenkät ger svaret.

Det finns väl inget område som kan upplevas så olika av människor som ventilationen. I vissa fall kan lösningen bli enkel: ett rumsklimat som passar en person passar inte en annan. Sådana problem kan ibland lösas genom att människor byter rum med varandra. Ett tips är att låta en teknolog eller högskoleelev göra funktionsuppföljningen som examensuppgift.