SFV lämnar förslag till ny kulturhistorisk fastighetsportfölj

Pressmeddelande 2009-02-20

Idag presenteras Kulturfastighetsutredningen där Statens fastighetsverk (SFV), på regeringens uppdrag, lämnar förslag på vilka kulturfastigheter som långsiktigt bör förvaltas av staten. Uppdraget har gett SFV möjlighet att utvärdera de kulturhistoriska värdena för sammanlagt 550 fastigheter. SFV och Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är överens om att utredningen ger unika möjligheter att på sikt skapa en tydligare kulturhistorisk fastighetsportfölj.

Kulturfastighetsutredningen

SFV:s regeringsuppdrag har omfattat tre delar; att bedöma vilka kulturfastigheter som bör förvaltas av staten, att lämna förslag på en modell för en framtida förvaltning samt att redovisa kostnader och intäkter för att förvalta och levandegöra SFV:s så kallade bidragsfastigheter.

Arbetet har skett i nära samarbete med RAÄ som utarbetat en värderings- och urvalsmodell bestående av tre delar; Kriterier för statligt ägande som fokuserar på att ge medborgarna tillgång till vårt gemensamt ägda kulturarv, vilka historier fastigheterna berättar samt slutligen det tredje kriteriet som säkrar att det framtida fastighetsbeståndet är representativt utifrån kriterierna geografi, genus, klass, generation och etnicitet.

- Kulturfastighetsutredningen ger regeringen ett beslutsunderlag för vad som ska ingå i statens kulturhistoriska fastighetsportfölj och hur fastigheterna kan förvaltas långsiktigt och effektivt. Motiven till varför staten ska äga kulturhistoriska fastigheter blir tydligare och vi kan öka samhällsnyttan i vårt uppdrag, säger Bo Jonsson, generaldirektör på Statens fastighetsverk.

90 procent av fastigheterna kvar i statens ägo

Av de 550 bedömda fastigheterna - som omfattar allt från fyrbåkar till omfattande slotts- och befästningsanläggningar - föreslås att 90 procent stannar i statens innehav av kulturhistoriska skäl. Trots sina kulturhistoriska värden lever ett femtiotal fastigheter inte upp till RAÄ:s kriterier, 27 av dem förvaltas av SFV. Utredningen framhåller dock att det kan finnas andra skäl för att staten äger såsom att en kulturmiljö är donerad eller utgör residens för en landshövding.

Flexibel och långsiktig förvaltning önskas

Vad gäller en framtida förvaltningsmodell för bidragsfastigheter anser SFV att den behöver bli mer långsiktig och flexibel. Dagens kombination av hyres- och bidragsfastigheter är en fördel för verksamheten. Genom hyresfastigheterna ges möjligheter till fastighetsutveckling inom till exempel tillgänglighet, medan bidragsfastigheterna - som ofta är de kulturhistoriskt mest värdefulla - utvecklar arbetet och ställningstaganden inom restaureringskonst och kulturturism.

- Vi anser att förvaltningen av de fastigheter vi rekommenderar i utredningen kan ske mer effektivt om de skulle samlas i en organisation. Idag förvaltas de av oss, av RAÄ, Fortifikationsverket och Sjöfartsverket. Vår bedömning är att SFV har rätt organisation, arbetssätt och kompetens för att klara ett utökat fastighetsbestånd förutsatt att vi har tillräckligt med ekonomiska resurser, säger Bo Jonsson.

Den tredje delen i regeringsuppdraget har inneburit att beräkna kostnader och intäkter för SFV:s bidragsfastigheter samt visa hur mycket det skulle kosta att utveckla ett antal av dessa till stora besöksmål. Underskottet - det vill säga kostnaderna med avdrag för intäkter - är cirka 400 miljoner kronor per år för de fastigheter som idag förvaltas av SFV och som föreslås ingå i den framtida portföljen.

- Genom att utveckla och levandegöra 20 av SFV:s fastigheter till stora besöksmål med över 20 000 besökare per år, skulle vi kunna bidra till samhällsnyttan genom ökad tillgänglighet såväl som nya arbetstillfällen och skatteintäkter. Dessa kulturfastigheter, som vi anser ha god utvecklingspotential, skulle kunna stimulera entreprenörskap och stödja inhemsk kulturturism såväl som locka besökare från utlandet, säger Ulrika Bergström, kulturarvschef på Statens fastighetsverk.

SFV:s beräkningar visar att kostnaderna för att utveckla dessa 20 fastigheter totalt ligger på ca 21 miljoner kronor per år.

Uppdraget har genomförts i samråd med Fortifikationsverket, Riksantikvarieämbetet och Sjöfartsverket.

För mer information kontakta:

• Ulrika Bergström, kulturarvschef SFV, 08 696 71 91, ulrika.bergstrom@sfv.se
• Marja-Leena Pilvesmaa, projektledare SFV, 070 694 73 80, marja-leena.pilvesmaa@sfv.se
• Åsa Carlberg, pressekreterare SFV, 08 696 76 00, asa.carlberg@sfv.se
• Sven Göthe, verkssekretariatschef RAÄ, 0708 83 20 30, sven.gothe@raa.se
• Ulrika Salander, pressekreterare RAÄ, 0708 83 89 24, ulrika.salander@raa.se
• Ingela Andersson, kulturarvsspecialist FORTV, 010 44 44 796, ingela.andersson@fortv.se
• Catharina Millmarker, pressekreterare FORTV, 010 44 44 990, catharina.millmarker@fortv.se

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark. Vi äger allt detta tillsammans och SFV:s uppgift är att förvalta det på bästa sätt.

SFV:s beräkningar visar att kostnaderna för att utveckla dessa 20 fastigheter totalt ligger på ca 21 miljoner kronor per år.

Källa: SFV, 2009-02-20