Precisering till förstudien om Nya Nationalmuseum

Pressinformation 2009-05-12

I april 2008 fick Statens fastighetsverk (SFV) regeringens uppdrag att göra en förstudie gällande förutsättningarna för en renovering och ombyggnad av Nationalmuseum i Stockholm. Förstudien - som överlämnades till regeringen 29 april 2009 - visar att det går att bevara och förstärka byggnadens unika kulturhistoriska värden och samtidigt kombinera dem med de krav som ställs på ett modernt och tekniskt väl fungerande museum. Förstudien visar också att det inte går att skjuta upp en upprustning, renoveringsbehovet är akut och den 143 år gamla byggnaden fungerar inte längre för dagens museiverksamhet.

Nedan följer en sammanfattning av en precisering till förstudien Nya Nationalmuseum. Preciseringen i sin helhet - med en konsekvensbeskrivning - finns som dokument längre ner på sidan.

Byggnadens skick

En byggnad som Nationalmuseum - med många besökare och bred verksamhet - slits hårt. Brist på ytor har gjort att nödlösningar tillkommit efter hand för att kunna skapa bl a kontor, konservatorsverksamhet, magasin och service för besökare. Klimatanläggningen har placerats i tillgängliga, men inte ändamålsenliga, utrymmen. Teknik och byggnad har inte kunnat integreras effektivt på grund av att åtgärder har tvingats anpassas till museets fullt pågående verksamhet. Byggnaden har därför blivit svårskött med otillräckliga funktioner och höga driftskostnader som följd.

Kostnader enligt förstudiens förslag

Stora ombyggnader av kulturfastigheter blir ofta lika dyra, eller dyrare, än normal nybyggnation. Varje projekt är unikt, lösningarna är specifika, måtten aldrig standard, bevarandekraven höga och tekniska lösningar måste skräddarsys. Vad gäller Nationalmuseum ska byggnaden dessutom tåla slitaget från hundratusentals besökare per år och täta skiften av utställningar.

De enskilt största kostnaderna i förstudien är:

• Att skapa förutsättningar för ett fungerande klimat- och belysningsförhållanden. Detta kräver både omfattande åtgärder i byggnaden och nya installationer.
• Åtgärder för att klara väl fungerande utrymning, brandskydd, logistik, tillgänglighet samt arbetsmiljö.
• Nya utrymmen för elcentral, fläktrum, styr- och reglersystem.
• Ny hörsal under mark.

Konsekvenser av reduceringar i förstudiens förslag

Det finns två sätt att spara i ett projekt. Det första är att använda sig av den så kallade "osthyvelprincipen" _ det vill säga att göra en generell förenkling. Denna typ av besparingar går sällan hand i hand med långsiktigt förvaltande och ägande.

Ett annat alternativ är att ta bort hela delar av ett projekt - att minska ytan eller avstå från funktioner. Möjligheten att ta bort ytor är av naturliga skäl begränsade i en befintlig byggnad.

Tidplanen

SFV:s bedömning i förstudien är att en stängning av Nationalmuseum i minst sex år en förutsättning för projektets genomförande.

En fullständig renovering och ombyggnad av Nationalmuseums lokaler är omöjlig att bedriva effektivt med kvarvarande verksamhet ens i delar av byggnaden. Den planerade utflyttningen måste ske innan en byggstart kan bli möjlig.

Riskbedömning och riskhantering

Risker kan omfatta såväl kvalitet, tid som kostnader. Det är viktigt att riskbedömningar görs i ett tidigt skede. Några exempel är omvärldsfaktorer som konjunkturläge, förändrade lagkrav och utdragna beslutsprocesser eller andra oförutsedda händelser. Syftet med riskarbetet är att man på ett systematiskt sätt tänker efter före. Längre in i projektet, när fler frågor har hanterats, blir budgeten säkrare i förhållande till riskbedömningen.

Värdering av risker kan ske på flera sätt. I en förstudie kan en direkt prissättning av varje separat risk bli orimlig i förhållande till den bedömda projektbudgeten. I förstudien har en procentsats av kostnadsbedömningen använts.

Preciseringen av kostnads- och tidsbedömning

Nya Nationalmuseum - precisering av kostnads- och tidsbedömning pdf 37 kB, 2009-05-12

Förstudien

Nya Nationalmuseum - förstudie pdf 1331 kB, 2009-03-29

För mer information kontakta:

• Ulf Tomner, fastighetschef Statens fastighetsverk, 070 268 71 71, ulf.tomner@sfv.se
• Maria Lundkvist, projektledare Statens fastighetsverk, 070-690 72 16, maria.lundkvist@sfv.se
• Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk, 08-696 76 00, asa.carlberg@sfv.se

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader och en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark. Vi äger allt detta tillsammans och SFV:s uppgift är att förvalta det på bästa sätt.

Källa: SFV, 2009-05-12