Sveriges nordligaste slott visar sina Hemliga rum

Pressmeddelande 2008-05-14

Gävle slott bär på en spännande och lång historia som fortfarande inte är speciellt känt bland varken svenskar eller Gävlebor. Lördagen den 24 maj öppnar vi på SFV slottets Hemliga rum för allmänheten, 11-16, fri entré. Kom och besök skattkammaren, möt pigorna i köket, träffa landshövdingarna och se utställningar, m m.

Statens fastighetsverk, SFV öppnar Hemliga rum på Gävle slott den 24 maj

- Här på Gävle slott pågår ständigt SFV:s arbete med att hålla byggnaden i ett bra skick. Just nu står vi i startgroparna för att ta ett nytt tag med staket och murar runt slottet. Vi har också en utmaning i att hitta en bra verksamhet till de lokaler som idag är tomma, säger Per Nelander, förvaltare på SFV, som har Gävle slott som en av sina favoritbyggnader bland SFV:s 1 800 fastigheter runt om i Sverige.

Det var den byggnadsglade kungen Johan III som under senare delen av 1500-talet tog initiativ till det första slottsbygget på södra sidan av Gavleån. Arkitekten Willem Boy presenterade ritningar för ett slott med ett stort kyrkorum som central utgångspunkt, helt i linje med den religiöst intresserade kungens önskningar.

Gävle slotts 1700-talshistoria

Gävle slott bär på en lång historia. Men det som höll på att bli den mest dramatiska händelsen kom av sig och stannade vid en konspiratorisk plan. 1790 började det bubbla av missnöje mot kungen bland svenska adelsmän. I februari 1792 hölls det nordligaste riksdagsmöte i Sveriges historia på slottet i Gävle, och samtidigt planerades en kupp mot kungen, men bara tillfälligheter gjorde att attentatet sköts upp. Först den 16 mars föll skotten tretton dygn senare som avslutade Gustav III:s liv.

Tidigt om morgonen en vårdag 1727 stod slottet i lågor. Samma kväll var slottskyrkan förvandlad till en ruin. Det översta våningsplanet hade helt förstörts och de pampiga tornen med sina spiror blivit lågornas rov. Det gamla Vasaslottet förvandlades nu i slottsarkitekten Carl Hårlemans händer till ett modernt lantslott präglat av fransk klassicism. 1754 var det nya Gävle slott åter redo att välkomna länets högsta ämbetsman. Nu dessutom med en vacker slottspark i rokokostil.

Efter dramatiken 1727 och 1792 har slottet framlevt sina dagar i ett fridfullt lugn. Restaureringar har genomförts, men källare och bottenvåning bär än i dag stora likheter med 1500-talsslottet - och representationsvåningen en trappa upp präglas fortfarande av Carl Hårlemans 1700-talsideal.

I den långa raden av landshövdingar som bott på slottet har Hugo Hamilton fått en särskild roll. Själv skrev och ritade han 1925 boken "För barn och barnbarn", och hans systerdotter Agnes von Krusenstjerna skulle senare i flera böcker berätta om det lyckliga livet på slottet.

Gävle slott förvaltas av SFV och är en del av det svenska gemensamma kulturarvet.

För mer information:

• Per Nelander, förvaltare, Statens fastighetsverk, tel 0706 56 48 05, e-post per.nelander@sfv.se
• Åsa Carlberg, pressekreterare, Statens fastighetsverk, tel 08 696 76 00, e-post asa.carlberg@sfv.se

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader samt en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Källa: SFV, 2008-05-14