Stenhammars gods visar sina hemligheter

Pressmeddelande 2008-05-14

Den uppmärksamma tågresenären på sträckan Stockholm-Göteborg kastar gärna ett öga åt höger strax efter Flen. Där, i hjärtat av Södermanland, ligger ett slott som under årens lopp lockat både prinsar och kulturpersonligheter. Lördagen den 24 maj visar vi på SFV, Stenhammars gods, 11-16, fri entré. Kom och lek Kungens lilla piga... och dräng - och prova på historiska sysslor på godset. Gå med på fältvandring, besök den nya ladugården, se djuren i hagarna eller gå en tipspromenad för både stora och små.

Statens fastighetsverk, SFV öppnar Hemliga rum i Sverige den 24 maj

- Du välkomnas att ströva omkring på godsets marker och njuta av den vackra natur som Stenhammar erbjuder. Den 24 maj får du dessutom en unik möjlighet att vandra i 1700-talets jordbrukslandskap och höra om SFV:s spännande uppdrag att förvalta kulturarvet åt dig, berättar Lena Carlsson, kulturmiljöspecialist på SFV. Stenhammar har normalt ingen publik verksamhet så detta är en engångsföreteelse. På godset finns en nybyggd ladugård som kommer vara öppen för allmänheten denna dag.

Lustslott av de la Vallée

Men låt oss börja från början eller åtminstone på 1300-talet då skrifterna för första gången berättar om ett gods på platsen som gick under namnet Slädhammar. Namnet Stenhammar etablerades först 1658 då Johan Rosenhane gav arkitekten Jean de la Vallée i uppdrag att rita ett lustslott. Mer prestigefyllt arkitektnamn kunde man knappast tänka sig vid den här tiden - de la Vallée hade bara några år tidigare ritat ett palats åt rikskanslern Axel Oxenstierna med kungliga slottet som närmaste granne.

Stenhammars slott byggdes i ett plan med sidopaviljonger och flera torn prydde det prestigefyllda sommarhuset. Godset var stort och ägorna omfattade både åker och äng, hagmark och skog. I slutet av 1600-talet hade godset åtta underlydande bondgårdar och sju torp. Bönderna och torparna brukade mark för egen försörjning men de skötte också Stenhammars storjordbruk.

Godset växer under 1800-talet

På 1800-talet växte godset ytterligare. Det började med grosshandlaren Anders Petter Söderberg som utvecklade lantbruket, och fortsatte med landshövdingen Robert von Kraemer och hans son med samma namn. Kraemer den yngre var hovmarskalk och en handlingens man som lät bygga på slottet med en våning. Dessutom anlade han vägar, dikade och odlade - och det är också han som är mannen bakom de vackra ekbackarna runt slottet. Paret von Kraemer så småningom sitt Stenhammar till staten. Ett huvudvillkor var att godset skulle arrenderas ut till en prins med arvsrätt till tronen och med företrädesrätt till den som var Hertig av Södermanland. Först i raden blev prins Wilhelm. Efter hans död 1965 tog dåvarande kronprinsen Carl XVI Gustaf över arrendet.

Idag bedrivs ett modernt jord- och skogsbruk på Stenhammar. Godset omfattar totalt 2 200 hektar, varav 1 400 hektar är produktiv skogsmark och 530 hektar åker- och betesmark. För ett par år sedan kompletterades de redan tidigare många byggnaderna med en ny ladugård för mer än 400 djur. Djurhållningen bidrar till öppnare landskap i omgivningen.

Stenhammars gods är en del av vårt gemensamma kulturarv. Godset förvaltas dels av H. M. Konungen som arrendator och dels av SFV som företrädare för staten som markägare.

OBS! Slottsbyggnaden kommer ej att vara öppen för allmänheten.

För mer information:

• Lena Carlsson, kulturmiljöspecialist, Statens fastighetsverk, tel 0730 56 61 33, e-post lena.carlsson@sfv.se
• Åsa Carlberg, pressekreterare, Statens fastighetsverk, tel 08 696 76 00, e-post asa.carlberg@sfv.se

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader samt en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.

Källa: SFV, 2008-05-14