"Bårggården skall stenläggas"

Pressmeddelande 2005-01-20

Statens fastighetsverk (SFV) startar arbetet med stenläggning av Stora borggården på Läckö slott, samtidigt inleds en ny arkeologisk undersökning av det medeltida slottets murar.

SFV ska ta bort den existerande grusbeläggningen på Stora borggården och lägga kalkstensplattor från Kinnekulle. Detta återskapar en borggård som man tror har likhet med den som fanns på Magnus Gabriel De la Gardies tid.

I ett brev daterat den 30 augusti 1654 från Magnus Gabriel De la Gardie till slottsfogden på Läckö finns en uppmaning att "bårggården skall stenläggias". Det finns ingen bekräftelse på att detta blev utfört, men De la Gardies anvisningar beträffande byggnadsarbeten på Läckö blev i regel genomförda. Det troliga är i så fall att gården stensattes med sten som fanns på platsen kompletterad med kalksten från Kinnekulle.

Arkeologisk utgrävning

1926 genomfördes en arkeologisk utgrävning under vilken delar av en källare med trappa från den gamla medeltida borggården påträffades. Dessutom hittades delar av en mur parallellt med den nuvarande östra väggen. Dessa lämningar täcktes över efter undersökningen men har nu återigen frilagts i samband med stenläggningsarbetet som SFV genomför.

Arkeologer från Västergötlands museum deltar i utgrävningen för att dokumentera och undersöka lämningar. Tyngdpunkten i arbetet ligger på att komplettera dokumentationen från 1926 för att bättre förstå de medeltida lämningarna.

Grus på borggården

Bakgrunden till dagens grusbeläggning är att slottet på 1800-talet lämnades öde och fick förfalla. Slottsträdgården växte igen, slottsbacken förslyades och trädgårdsmurarna rasade. I slutet av 1800-talet monterades stuprör för att leda bort vattnet och undvika lervälling och en lång period av ogräsbekämpning inleddes. 1971 lades ett tjockt lager grovt grus över borggården för att komma till rätta med ogräset.

Gruset har dock inneburit problem med slitage på trägolven i slottet eftersom det kommer in i salarna via besökarnas skosulor. Men ännu viktigare är att det är nästan omöjligt att ta sig fram i gruset med en rullstol eller en barnvagn. Grusets krasande är även störande under operaföreställningarna på Stora borggården. Det finns därför många goda skäl att ersätta gruset med en annan beläggning.

Gången mellan stora borggården och köksborggården är lagd med gamla, slitna oregelbundna kalkstenshällar. Det är troligt att detta är en rest av en äldre stenbeläggning på stora borggården. SFV har därför försökt få fram ny kalksten som i möjligaste mån liknar denna gamla kalksten. Valet har fallit på nybruten kalksten från kalkstensbrottet i Österplana på Kinnekulle.

Stenen har den naturliga klovytan, men de värsta ojämnheterna hyvlas bort. Därefter slipas ytan lätt för att efterlikna den blankslitna ytan på den äldre stenen. Röd och grå kalksten blandas på samma sätt som i stensättningen med gammal sten. Stenen är ca 8 cm tjock och läggs i ett oregelbundet mönster. Varje sten måste därför huggas till på plats.

På foton av borggården från början av 1900-talet kan man se att marknivåerna då var ca 20 cm lägre än idag. I samband med att gården stensätts återgår man nu till dessa lägre nivåer. Detta innebär att lutningarna på borggården minskar och att ett par av rummen i slottets bottenvåning blir bättre tillgängliga för rullstolsburna besökare.

För mer information kontakta: Gillis Åström, Statens fastighetsverk, tel 031 15 22 60 / 0705 15 22 61, e-post gillis.astrom@sfv.se

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader samt en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.