Kulturlandskapet på Visingsö - ekskogen då och nu

Pressmeddelande 2005-05-12

Fina vandringsstigar på Visingsö i Vättern har ställts i ordning på uppdrag av Statens fastighetsverk (SFV). Stigarna går genom den hundraåriga ekskogen som planterades för att säkerställa flottans behov av timmer till skeppsbyggeri. Satsningen är en del av SFV:s uppdrag att levandegöra det nationella kulturarv som ekskogen är en del av.

De nya vandringsstigarna på södra Visingsö startar nära hamnen vid en informationstavla. Där finns information om vandringsstigarna, Statens fastighetsverk (SFV), allemansrätten och platsens historik. Där kan besökarna också ta ett kartblad över området och stigarna för att underlätta vandringen.

Det finns tre markerade stigar i varierande längd: 3,8 km, 6,4 km, och 7,2 km. I huvudsak har man utnyttjat befintliga vägar och stigar som har markerats och sammanbundits.

Kulturhistorisk mark

Stigarna, som är lagda inom SFV:s förvaltningsområde, går genom ekskogen och passerar både kulturhistoriskt och botaniskt intressanta platser. Här finns tre gravfält som har använts under hela järnåldern, det södra gravfältet är det största på Visingsö med 350 gravar. Stigarna passerar också kungsgårdens lador uppförda på 1700-talet i korsvirkesteknik, ovanligt i denna del av Sverige. Vidare går stigarna förbi mullbärsträd, ett försök att på 1800-talet odla silke på Visingsö. Silkesmasken överlevde inte men mullbärsträden står kvar. Här finns även den stora kungseken, ett gigantiskt träd planterat 1839. Både botaniska och kulturhistoriska sevärdheter är numera ordentligt skyltade. På fem platser utmed stigarna finns rastplatser med bänkar.

Varför ekskog?

Under 1800-talet blev Visingsborgs kungsgård viktig för statens krigsplanering. Under hundratals år hade svenska kronan ensamrätt till ektimmer på böndernas marker, eftersom eken var viktig för flottans skeppsbyggeri. I början av 1800-talet ansåg man dock att det på sikt skulle bli brist på ek i landet, nu gällde det att planera och plantera för framtiden. Från 1831 och fram till mitten av århundradet planterades och såddes ekar på Visingsö för att säkra flottas framtida behov av virke.

Under de första tio åren planterades närmare 300 000 ekar och idag omfattar ekplanteringen 360 hektar. Planteringen skedde i första hand på åkermarken som tillhörde Visingsborgs kungsgård. Ekarna har stamkvistas för att växa sig raka och lämpliga för skeppsbyggeri. Gran och andra träslag, till exempel lärk, har också planterats mellan ekarna för att stammarna ska sträcka sig upp mot ljuset istället för att breda ut sig. Ekarna skulle, om behovet hade funnits, vara redo att avverkas nu. År 1975 erbjöds marinchefen ekarna för fartygsbygge, men marinen avböjde. Eftersom tekniken har utvecklats snabbare än vad träden vuxit kan vi idag uppleva denna fantastiska och fantasieggande miljö som fortfarande sköts på ett traditionellt sätt!

Skötsel av ekskogen

Idag används ektimmer från Visingsö till allt från parkettgolv, whiskeytunnor och båtar till taket och fasaden på Gamla Uppsala museum. SFV har även lagt trägolv från Visingsö i svenska ambassaden i Pretoria i Sydafrika och i Östra stallet, Riksantikvarieämbetets lokaler, i Stockholm.

För att även kommande generationer ska kunna besöka och uppleva ekskogen på Visingsö anläggs nya bestånd i samband med avverkningar. Det innebär på sikt att trädbeståndet kommer ha olika åldrar, till skillnad från idag då träden har en mycket liten åldersspridning. På så sätt får besökarna möjlighet att uppleva planteringarna i dess olika faser och studera olika skötselsätt under trädens hela växtperiod.

Förvaltningsråd

För att kunna arbeta långsiktigt med området har SFV bildat ett förvaltningsråd som består av sakkunniga från skogssektorn, personer med lokal anknytning och ägarrepresentanter.

Stora insatser har gjorts för att gallra bland de granar som växer i ekbestånden och som på senare år konkurrerat allt för mycket med ekarna. Andra problemställningar som förvaltningsrådet har att ta ställning till är hur ekbestånden ska skötas nu när de börjar bli gamla, hur avverkning och återetablering ska gå till samt hur hänsyn tas till rekreation och naturvärden.

Målsättningen inför framtiden är att säkra ekarnas fortbestånd utifrån kulturhistoriska, ekologiska och upplevelsemässiga aspekter.

För mer information kontakta: Lena Carlsson, Statens fastighetsverk, tel 018 56 48 20 / 0730 566 133, e-post lena.carlsson@sfv.se

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader samt en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.