Strömsholm - slottet som tåget gjorde överflödigt

Pressmeddelande 2005-11-01

Strömsholms slott ligger på en liten holme i den strömmande Kolbäcksån. Här längst in i Mälaren och nära Bergslagens rikedomar anlade Gustav Vasa en kungsgård på 1550-talet, som senare utvecklades och byggdes om till slott åt Hedvig Eleonora. Nu ger Byggförlaget, i samarbete med Statens fastighetsverk och de Kungl. Hovstaterna, ut en bok om slottet, den femte i serien om de Kungliga Slotten.

Gustav Vasa behövde hästar till sin nybildade armé och därmed avhystes två byar för att bli ängsmark och bete åt kungens hästar. Så inleddes historien om Strömsholms gård och dess hästar.

Slottets rika och mångskiftande historia skildras både via nytagna fotografier och ett historiskt bildmaterial i boken "Strömsholms slott", det femte bandet om de Kungliga Slotten. Nya perspektiv på slottets tillkomst- och restaureringshistoria, anläggningens funktion och den karolinska tidens hovliv presenteras i boken. Den ger också en utförlig presentation av slottets byggnadshistoria, inredningar, samlingar och trädgård. Här berättas även om det sena 1800-talet då arméns rid- och körskola flyttade in på slottet och stallar och ridhus uppfördes på den närbelägna malmen. Strömsholm är ju slottet som mer än något annat kunnat kallas hästarnas slott.

Historisk tillbakablick på Strömsholms slott

På den lilla holmen i strömmen växte sig Gustav Vasas stenhus större för var om- och tillbyggnad men det saknade förmodligen den ståndsmässiga prägel som kunde göra det intressant för kungliga besök. Då Karl X Gustav gifte sig med Hedvig Eleonora 1654 fick hon godset Strömsholm som morgongåva, och då kungen dog sex år senare var det möjligen tänkt att Strömsholm skulle bli hennes änkesäte. Då krävdes ett modernt slott värdigt en riksänkedrottning, och arkitekten Nicodemus Tessin d ä fick uppdraget att projektera en ny slottsanläggning.

Redan 1672 var det nya slottet under tak, men det förblev obeboeligt under resten av Hedvig Eleonoras livstid. Även då slottet stod helt färdigt fortsatte det att stå obebott. Det låg helt enkelt för långt ifrån Stockholm. Det fanns gott om slott på närmare håll, som kungafamiljen kunde använda. På Strömsholm sov man över någon gång då man var ute på manöver eller ute och jagade.

Under 1800-talet blev slottet en naturlig plats för övernattning då man var på resa till Norge och det var vid dessa korta tillfällen som Strömsholm levde upp. Vid mitten av århundradet hade järnvägen gjort det möjligt att resa hela vägen till Norge utan övernattning och Strömsholm hade blivit överflödigt.

De Kungliga Slotten är ett bokverk i femton band. Det är en bred skildring av slottsbyggnaderna och den svenska kungamakten, men även av slotten i vår egen tid, som en del av det nationella kulturarvet. Bokverket utges i samarbete mellan Byggförlaget, Kungl. Hovstaterna och Statens fastighetsverk.

Titel: Strömsholms slott

Huvudredaktörer: Eva-Lena Karlsson och Rebecka Millhagen Medverkande skribenter: Eva-Lena Bengtsson, Nils Drejholt, Torbjörn Fulton, Ulf G. Johnsson, Eva-Lena Karlsson, Lars Ljungström, Bo Lundström, Björn Norman, Magnus Olausson, Fabian Persson.

Foto: Dick Norberg

Grafisk form: Dick Norberg

Omfång: 342 sidor

Format: 228 x 303 mm

Ca-pris i bokhandeln: 595 kronor

ISBN 91-7988-261-7

För ytterligare information kontakta: Rebecka Millhagen, Byggförlaget, tel 08 665 36 73, e-post rebecka@byggforlaget.se eller Thomas Lundvall, Byggförlaget, tel 08 665 36 60, e-post thomas@byggforlaget.se

eller: Hans Landberg, Statens fastighetsverk, tel 08 696 70 75, e-post hans.landberg@sfv.se

Tradition i utveckling. Vi har många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i vårt land. De är en del av vår gemensamma historia och framtid. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader; slott och kungsgårdar, teatrar, museer, ambassader samt en sjundedel av landets yta bestående av skog och mark.