Svartsjö slott

Hemliga rum 2008

Lördag 24 maj

En borgruin och en rokokopärla på samma gång. Vad många inte sett är ruinen efter den ursprungliga borgen på Svartsjö som brann 1687. Här på Färingsö ståtar istället en rokokopärla. Som också varit fängelse. Omgivet av en underbar slottspark. Svartsjö slott är oemotståndligt och hemlighetsfullt. 1 400 personer besökte slottet på Hemliga rum den 24 maj.

• Besökarna välkomnades av både historiska kungligheter och en gammal fånge med ovanliga kunskaper om slottets dunklare historier.
• En chans att höra och lära berättelsen om Svartsjö slott och borgruin.
• Kammarjungfrun tog besökarna med in i sängkammaren för att träffa drottning Lovisa Ulrika som låg där sjuk och åldrig.
• Kung Erik fixade springtävling i parken och bistods av kommunalrådet Peter Carpenland som prisutdelare.
• Kung Gustav Vasa bjöd på musik och en varg sjöng barnopera.
• Besökarna kunde också prova att rädda kulturarvet genom att släcka en brand. Föräldrar fick möjlighet att lära sig att livrädda sitt barn.

Renässansborg, lustslott och fängelse

Svartsjö var under medeltiden ett folkungagods och ingick i det som kallades Uppsala öd som var jordegendom som stod till kungarnas förfogande. Under 1300-talet uppfördes ett befäst hus alternativt byggdes ett befintligt ut.

På 1540-talet fanns under en kort period ett myntverk på Svartsjö där Sveriges äldsta stormynt i silver präglades. Under 1560-talet byggdes borgen ut till en praktfull renässansborg. Borgen hade en tydlig koppling till trädgården och från den tiden härstammar den befintliga vallgraven. Från början av 1600-talet finns den stora linden strax öster om vallgraven samt rester av den gamla trädgårdsmuren samt den stora dammen. Norr om dammen anlades en lustträdgård med lusthus och båggångar. 1687 brann borgen och på 1930-talet utfördes en utgrävning av ruinen.

Franskt lustslott i svensk tappning

År 1734 fick Carl Hårleman i uppdrag att rita ett nytt slott på Svartsjö. Resultatet blev ett franskt lustslott i svensk tappning. Till skillnad från barocken har detta rokokoslott inget stort trapphus därför att huvudvåningen låg på bottenvåningen på franskt manér med en symmetrisk plan. Detta jaktslott har stått som förlaga eller inspiration för många senare herrgårdar i landet. Hårleman utförde även ett förslag för trädgården. Detta lilla lantslott utgör slottets mittdel eftersom slottet förlängdes med två flyglar kring 1770 ritade av Carl Fredrik Adelcrantz.

På 1820 föreslogs att slottet skulle hysa en invalidinrättning och slottet började byggas om, men det blev Ulriksdals slott som fick denna inrättning. Slottet stod tomt under nästan 60 år. År 1888 upphörde Svartsjö att vara ett kungligt slott, det byggdes om och öppnades 1891 som tvångsarbetsanstalt på grund av den nya lösdriverilagen. Under 1910-talet började man även placera straffångar på Svartsjö. I slottet byggdes 337 celler, murar uppfördes runt slottet liksom andra byggnader som behövdes. Från 1920 fanns det även alkoholister på Svartsjö. År 1966 upphörde slottet att vara anstalt varefter det stått övergivet, endast fasaden renoverades på 1970-talet.

Nyrenoverat för att lyfta fram 1700-talsslottet

Statens fastighetsverk restaurerade slottet och delar av parken mellan 1995 och 2002. Omfattande arbeten utfördes i interiörens ytskikt, nya installationer och uppvärmning, fasaderna restaurerades. Det var mycket lite kvar av anstaltstiden förutom några betonggolv samt cementputsen på väggarna samt spåren i väggarna efter de gamla cellerna.

Målet var att lyfta fram de rester som fanns av Hårlemanslottet - cementputsen avlägsnades och nytillverkade papperstapeter sattes upp i mittdelen, utförda som på 1700-talet med dels rekonstruerade mönster och dels nykomponerade i rokokostil. Flyglarna har målade väggar. Utanför slottet återuppfördes en borggårdsmur, den gamla var riven, parkeringsplatser har anlagts liksom en ny gångväg utmed den gamla gränsen mot strandängarna.

Svartsjö slott är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.