Stenhammars gods, Flen

Hemliga rum 2008

Lördag 24 maj

På Hemliga rum fick besökare för en enda dag vandra i detta 1700-talets jordbrukslandskap i hjärtat av Sörmland. Där kunde man prova på att arbeta som dräng eller piga och prata med oss på Statens fastighetsverk om hur vi tar hand om detta gods - åt dig. 3 150 personer besökte godset, där bl a följande hände:

• Kungens lilla piga... och dräng - lek och prova på historiska sysslor på godset! Förr sköttes alla hushållssysslor för hand och på stora gods behövdes många händer. Här fick små och stora leka och lära historia genom att prova på stortvätt med såpa och tvättbräden, såga ved och ta hand om godsets djur tillsammans med fru Sofia och pigan Emma.
• Lyft blicken över Stenhammar - igår, idag, imorgon. En chans att komma innanför murarna till den terrasserade slottsträdgården. Kulturarvsspecialist Karin Gold Cox, SFV, berättade om SFV:s uppdrag och förvaltningen av Stenhammars gods, dess historia och händelser på platsen. En närmare titt på spår av trädgården och vad man odlade. Vad händer idag och hur ser framtiden ut?
• Historien i landskapet - fältvandring på jakt efter biologiskt kulturarv och berättelser i sten. Utifrån historiska kartor över godset och under ledning av Clas Tollin gick en vandring från den nybyggda ladugården, mot slottet och till 1700-talets "Oxhagen". Spåren efter äldre markanvändning och brukande blir tydliga om man har "rätt glasögon på" och vet vad man ska leta efter.
• Lek som för hundra år sedan! Allt var inte arbete förr och många av dåtidens lekar känns igen idag. Besökarna kunde spela fotboll med bollar av tidningspapper, kasta boll på burkar eller utmana familjen i dragkamp. Fru Sofia och pigan Emma ledde ringlekar och pepparkakskull.

Dessutom kunde man:

• Titta in i den nybyggda ladugården
• Titta på djuren i hagarna
• Se gamla och nya redskap och maskiner
• Gå tipspromenad för stora och små

Slott för prinsar och kulturpersonligheter

Den uppmärksamma tågresenären på sträckan Stockholm-Göteborg kastar gärna ett öga åt höger strax efter Flen. Där, i hjärtat av Södermanland, ligger ett slott som under årens lopp lockat både prinsar och kulturpersonligheter. Och godset lockar än idag - du välkomnas att ströva omkring på godsets marker och njuta av den vackra natur som Stenhammar erbjuder. Den 24 maj får du dessutom en unik möjlighet att vandra i 1700-talets jordbrukslandskap, prova på att arbeta som dräng eller piga och höra om SFV:s spännande uppdrag att förvalta kulturarvet åt dig!

Men låt oss börja från början eller åtminstone på 1300-talet då skrifterna för första gången berättar om ett gods på platsen som gick under namnet Slädhammar. Namnet Stenhammar etablerades först 1658 då Johan Rosenhane gav arkitekten Jean de la Vallée i uppdrag att rita ett lustslott. Mer prestigefyllt arkitektnamn kunde man knappast tänka sig vid den här tiden - de la Vallée hade bara några år tidigare ritat ett palats åt rikskanslern Axel Oxenstierna med kungliga slottet som närmaste granne.

Stenhammars slott byggdes i ett plan med sidopaviljonger och flera torn prydde det prestigefyllda sommarhuset. Godset var stort och ägorna omfattade både åker och äng, hagmark och skog. I slutet av 1600-talet hade godset åtta underlydande bondgårdar och sju torp. Bönderna och torparna brukade mark för egen försörjning men de skötte också Stenhammars storjordbruk.

Förevigat av akademiledamöter

På 1800-talet växte godset steg för steg. Det började med grosshandlaren Anders Petter Söderberg som utvecklade lantbruket, och fortsatte med landshövdingen Robert von Kraemer och hans son med samma namn. Kraemer den yngre var hovmarskalk och en handlingens man som lät bygga på slottet med en våning. Dessutom anlade han vägar, dikade och odlade - och det är också han som är mannen bakom de vackra ekbackarna runt slottet.

Under 1800-talet lät inte bara en akademiledamot, utan faktiskt två, låna Stenhammars miljö till sina verk. Per Daniel Amadeus Atterbom (stol 18) och Carl Snoilsky (stol 10) förevigade båda Stenhammar litterärt.

Kung Carl XVI Gustav arrenderar marken

Paret von Kraemer var barnlöst och testamenterade så småningom sitt Stenhammar till staten på villkor att prins av det regerande kungahuset skulle inneha arrendet. Först i raden blev prins Wilhelm som lämpligt nog dessutom var hertig av Södermanland. Efter hans död 1965 tog dåvarande kronprinsen Carl XVI Gustav över arrendet.

Idag bedrivs ett modernt jord- och skogsbruk på ägorna. För ett par år sedan kompletterades de redan tidigare många byggnaderna med en ny nötdjursladugård för mer än 400 djur.

Stenhammars gods är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.