Rosersbergs slott med Junoflygeln, Uppland

Hemliga rum 2008

Lördag 24 maj

En gång i tiden, på 1600-talet, hade slottet en romersk badanläggning och ett rum klätt med fint ostindiskt porslin där gäster fick exotiska smaker som te, kaffe och choklad. Junoflygeln gick ett tag också under namnet Biljardflygeln när hertig Karl använde största salen som biljardhall... ja ni förstår att det finns mycket att berätta och se här.

Den 24 maj passade 5 000 besökare på att besöka detta kungliga lustslott - okänt för många. Slottet är kännetecknat av unikt välbevarade inredningar i nyklassicism. Där kunde man bland annat:

• Komma in i Junoflygelns tjusiga och hemliga rum, grottan, källarvalven och den sköna parken.
• Lyssna till berättelser och guidade turer som pågick hela dagen.

Barnen fick rita prinsar och prinsessor - och åka häst och vagn i slottsparken.

Kungligt lustslott vid Arlanda

Rosersberg är slottet du kanske sett utan att veta om det. I så fall är du i gott sällskap av tusen och åter tusen flygpassagerare som från sitt fågelperspektiv varje dag spanar ner över 1600-talsslottet en mil sydväst om Arlanda flygplats.

Långt innan riksskattmästaren Gabriel Bengtsson Oxenstierna kom till platsen på 1630-talet fanns det en gård och ett antal torp på ägorna. Gården, som hette Norsa, slogs samman med flera granngårdar. Tillsammans blev de Rosersberg. Namnet hämtade inspiration från ätten Tre Rosor - den släkt Oxenstiernas mor Sigrid härstammade från.

Fortfarande ett kungligt slott

Oxenstiernas son Bengt ärvde Rosersberg och lät arkitekten Nicodemus Tessin den yngre förvandla slottet till en barockanläggning med brutet tak och trädgårdsflyglar. År 1757 löste staten in godset för att fungera som sommarresidens åt kung Adolf Fredriks unge son Karl. Men det var först sedan hertig Karl - senare Karl XIII - år 1774 gift sig med Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp som ombyggnaden av slottet tog fart på allvar.

Arkitekten Jean Eric Rehn gav fasaden nya klassicistiska drag, men framför allt kom hans arbete att prägla rummens utformning. Hertig Karls sängkammare i vitt och guld är bara ett av flera välbevarade rum signerat Rehn.

Mot slutet av seklet engagerade hertig Karl arkitekten Gustaf af Sillén för omfattande arbeten på den övre våningen. Karls stora litterära intresse resulterade i ett rymligt bibliotek, och sal efter sal pryddes av maritima symboler för att påminna om hans bana som sjömilitär. Hoglandssalen med Desprez målning från slaget vid Hogland 1788 är det främsta exemplet på Karls önskan att manifestera sin ställning.

Kungaparets adoptivson Karl XIV Johan vistades sommartid gärna på Rosersberg. Slottet är fortfarande ett av de kungliga slott som disponeras av H. M. Konungen. Infanteriets skjutskola, Civilförsvarsskolan och Statens Räddningsverk har avlöst varandra som hyresgäster på Rosersberg vars park och naturreservat idag utgör ett populärt friluftsområde.

Slottet byggdes till med två flyglar

Kanslipresident Bengt Gabrielsson Oxenstierna byggde på 1680-talet till slottet på sjösidan med två flyglar sammnabundna av en terrass. Arkitekt var Nicodemus Tessin d y. I den sydvästra flygeln, idag kallad Junoflygeln, var ursprungligen en romersk badanläggning med tillhörande sommarmatsal. Därunder fanns flera kök, och ett rum klätt med fint ostindiskt porslin. Här trakterades gäster med te, kaffe och choklad.

Ifrån det ostindiska köket fanns en dörr till det sydligaste rummet, den s k mezzogrottan, med vacker utsikt mot trädgården och viken, där en kvällsmåltid kunde intagas. Under Hertig Karls tid kallades den Biljardflygeln, då flygelns största rum användes som biljardsal. Det sydligaste rummet förblev i stort sett oförändrat med dess Tessinska prägel. Rummet användes av hertigen som frukostrum.

Änkedrottningssäte och infanteriskola

Under Karl XIV Johans placerades J N Byströms marmorgrupp Juno från år 1817-20 i flygelns sydligaste rum. Från denna tid kallas flygeln Junoflygeln och rummet Junotemplet. I samma rum uppställdes också J N Byströms byst av Karl XIV Johan. Några år senare lät Karl Johan föra över bysten till Hoglandssalen. Flygelns nordliga rum användes för inkvartering av gäster, däribland den ryske tsaren Alexander I, då han 1838 besökte sin stridskamrat från Napoleonkriget.

Efter Karl Johans död 1844 blev slottet änkedrottningssäte för drottning Desideria, som med sitt lilla hov varje sommar bodde på Rosersberg, fram till sin död 1860. Under Desiderias tid var Junotemplet möblerat med väggfasta soffor. Junogruppen stod mitt på golvet och makens byst framför det södra fönstret med en röd sköld bakom bysten. Efter änkedrottningens död upphörde Rosersberg att vara ett bebott kungligt slott.

När infanteriskolan år 1889 definitivt inkvarterades i slottet, togs tavlor och möbler bort från Junoflygeln. Marmorskulpturen Juno med Herkulesbarnet flyttades till Nationalmuseum, en byst av Karl XIV Johan flyttades upp till Hoglandssalen. Efter 1932 återfördes några av tavlorna som deposition. Junoflygeln var under infanteriskjutskolans tid officersmäss, med Junotemplet reserverat för skolans chef. Lokalerna var vid slutet av 1950-talet svårt nedgångna, och all uppvärmning skedde med hjälp av fotogenkaminer.

I samband med att civilförsvarsskolan tog över lokalerna 1962 restaurerades hela flygeln. Junotemplet försågs med ett schackrutigt marmorgolv, i enlighet med Tessins ursprungliga planer.. Det gamla rumsindelningen i flygelns norra del återställdes och i alkovrummet insattes en kakelugn från Stockholms slott. Junosalongen fick ett nytt parkettgolv. Hela flygeln inreddes med Carl Malmstens möbler. Byströms marmorskulptur ställdes 1966 tillbaka på sin plats i Junotemplet för att ånyo flyttas, denna gång till Orangerimuseet på Ulriksdals slott, under det sena 1980-talet.

Rosersbergs slott är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.