Malingsbo, Smedjebacken, Dalarna

Hemliga rum 2008

Lördag 24 maj

Den rödmålade 1700-talsgården med grå knutar och statustyngt säteritak berättar om en tid när det svenska järnet gav rikedomar. Så symbolisk att den blev ett frimärke.

På Hemliga rum fick besökarna chansen att se Malingsbo herrgård denna enda dag. SFV berättade om herrgårdens historia och våra framtida planer för att ta hand om kulturmiljön.

Här finns också en unik kornskruv - besökarna fick besöka den coh veta hur den fungerar. Hemliga rum blev en dag fylld av historia och kulturarv, perfekt för att njuta av parkmiljön i Malingsbo. 250 personer besökte herrgården den 24 maj.

Historien om järnets betydelse

I södra Dalarnas djupa skogar ligger det lilla brukssamhället Malingsbo med en bergsmansgård så vacker och symbolisk att den 1995 blev förevigad på ett frimärke i serien Svenska hus. Valör: 3 kronor och 70 öre.

Gravören Martin Mörcks bild av den rödmålade 1700-talsgården med grå knutar och statustyngt säteritak berättar om den tid när det svenska järnet var eftertraktat i stora delar av Europa. Åren när Malingsbo var ett aktat namn långt utanför rikets gränser. Men bakom idyllen döljer sig också historien om hur det hårda livet med järnet skapade rikedomar för en del - och försörjning åt många.

Masugn och stångjärnshammare

Det var förstås naturen själv som gav de yttre förutsättningarna. Här fanns omgivningar rika på malm. Här fanns skogen med virke till husen och bränsle för masugnen, och här fanns vattendragen vars forsar och fall gav den nödvändiga drivkraften.

En vallon vid namn Marcus Kock lockades under tidigt 1600-tal till Sverige av kung Gustav II Adolf. Kock såg utvecklingsmöjligheterna i Malingsbo och byggde snart både masugn och byns första stångjärnshammare. De finska familjefäder som tidigare ägnat sig åt svedjebruk sysselsattes nu allt oftare med kolning medan kvinnorna lämnades att sköta jordbruk, boskap och hem.

Industrialiseringen ledde till nedläggning

1700-talet kom att bli de svenska järnbrukens storhetstid och i mitten av seklet fanns det två stångjärnshammare och fyra härdar i Malingsbo. Långt in på 1800-talet var det hög aktivitet i brukssamhället, men så småningom drev industrialiseringen fram krav på större effektivitet och 1891 lades driften vid bruket slutligen ned. Men Malingsbo bär sin historia med stolthet än idag.

Förutom den kringbyggda herrgården, som hyser ett behandlingshem, finns det en rad byggnader som minner om tiden när Bergslagens järn gav brukssamhällena respekt långt bortom både Ludvika och Avesta.

Det åttkantiga träkapellet, spannmålsmagasinet Kornskruven och handelsboden är kanske de finaste, men äldst är antagligen ett timrat magasin i tre våningar som byggdes redan på 1670-talet.

Malingsbo herrgård är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.