Hamneskär med Pater Noster, Tjörn

Hemliga rum 2008

Lördag 24 maj

Hit kommer man verkligen inte varje dag. Om någonsin. Den 24 maj följde 550 personer med på en tur fylld med historia och berättelser i en krävande terräng till en förunderlig fyr.

SFV:s gestaltade fyrvaktare och andra kulturarvsexperter tog emot, visade och berättade.

För barnen bjöds dessutom på familjeaktiviteter i Mossholmens marina.

Svårtillgänglig skönhet äntligen hemma

Strax efter klockan 21 på onsdagskvällen den 26 september 2007 tändes ljuset på nytt i Pater Noster på Hamneskär. Det var för många en närmast andlig upplevelse när skenet spreds över vattnen utanför Tjörn den där höstkvällen. Som en återuppstånden från de döda.

Den 32 meter höga och 132 ton tunga röda fyren automatiserades 1964 och släcktes 13 år senare. Då kändes det som början på slutet för fyringenjör Gustaf von Heidenstams ståtligaste och mest kända fackverkskonstruktion. Kassunfyren på Hätteberget hade tagit över Pater Nosters gamla uppdrag.

Men i juli 2002 lyftes det väldiga, och svårt rostangripna, tornet in till fastlandet. Ett omfattande restaureringsprojekt - mer krävande än man först trott - tog sin början. Det skulle dröja fem år innan Pater Noster åter hittade hem till sitt fundament på Hamneskär.

Fyrens fader bodde själv på ön

De svenska gjutjärnsfyrarnas fader, Gustaf von Heidenstam, hade svårt att slita sig från sitt praktverk på Hamneskär sedan den röda fyrens ljus första gången tänts i november 1868.

Att fyren var vacker var de flesta överens om. Dessutom jämförelsevis enkel att resa, och inte avskräckande dyr. Så kanske var det inte särskilt konstigt att ingenjören själv för en tid bosatte sig med fru och barn ute på Hamneskär. Den då nioårige sonen Verner skulle senare bli akademiledamot och en av våra största författare. I biografin "När kastanjerna blommade" beskriver han sina minnen från Hamneskär.

Nytt ljus och nytt liv

Nu vet vi också att Pater Noster kom att bli den sista Heidenstammaren längs västkusten. Fyrmästaren flyttade in i bostadslängans största lägenhet medan fyrvaktare och fyrbiträde installerades i var sin enrummare med kök. Den ambulerande lärarinnan fick både bo och undervisa på vinden. Bagarstuga, redskapsbodar, och så småningom även tvättstuga, latrinbyggnad och kruthus, kom att komplettera bebyggelsen.

Ön, som länge betraktades som obeboelig, har fått nytt liv med fyrens återupprättelse och upprustningen av bebyggelsen på ön.

Hamneskär är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.