Granuddens skvaltkvarn, Jokkmokk

Hemliga rum 2008

Lördag 24 maj

Här var en gång mötesplats för alla som skulle få sitt korn malt till mjöl. Nu är kvarnen väckt ur sin törnrosasömn och restaurerad som en del av Sveriges kulturarv.

På Hemliga rum den 24 maj var här dessutom fullt av liv och berättelser: om hur en skvaltkvarn fungerar, människorna som fanns här, restaureringar och historia. Besökarna mötte SFV-medarbetare, njöt vid eldplatserna och deltog i aktiviteter kring vattnen. 81 personer besökte skvaltkvarnen den 24 maj.

En attraktion 150 år efter att den byggdes

Skvalta är ett ålderdomligt verb som betyder stänka, skvätta, skvalpa och ger en rätt god idé om hur det låter om den enkla kvarnen när vattnet forsar från dammen till kvarnhjulet. Är bara fallhöjden tillräcklig kan skvaltkvarnen drivas av minsta bäck. Ja, ända tills minusgraderna bundit vattnet till is förstås - då står kvarnen still i väntan på att sol och värme ska locka fram det skvalande ljudet igen.

Granuddens skvaltkvarn vid sjön Skalka har blivit en attraktion 150 år efter att den byggdes av nybyggarna i Granudden och Björkholmen på andra sidan vattnet.

Först till kvarn...

Vi befinner oss fem mil väster om Jokkmokk med fjällvärlden och Sareks nationalpark som storslagen ram. Hit till Granudden kom folk vandrande flera mil om höstarna med sin kornskörd. Andra valde sjövägen från älvdalens fjällbyar. Alla var de angelägna om att fylla på mjölförråden inför den långa och kalla vintern. När isen lagt sig var det för sent.

Kvarnmästaren i Granudden tog emot deras torkade korn och malde det till mjöl. Han förde noggrann bok över avgifter och hur många kilo som lämnade kvarnen. Mästarens namn finns förresten fortfarande kvar inristat i kvarnstugans timmer: J E Granberg. Under de svåra krigsåren sägs det att fattigt folk smög sig hit och malde i smyg för att hålla svälten på avstånd.

En av de sista skvaltande kvarnarna

De som bosatte sig i trakterna kring Granudden var ofta nybyggare med samiska eller finska rötter. Jordbruket har alltid kombinerats med jakt, fiske och renskötsel. Nybyggaren valde kornet eftersom det är det sädesslag som är uthålligast mot kyla och frost och därför alltid har varit populärt på våra nordligaste breddgrader.

Många skvaltkvarnar har för länge sedan gått förlorade. Byborna var nog nära att ge upp hoppet även om Granuddens kvarn som under många år stod förfallen och obrukbar. Men i början av 1980-talet restaurerades kvarnen och utgör sedan dess ett populärt utflyktsmål i den vackraste av omgivningar.

2003 övertog SFV vården av den gamla kvarnen och har därefter genomfört en omfattande restaurering av anläggningen. Därför är skvaltkvarnen i Granudden idag en av de sista i hela Norrbotten som det fortfarande skvaltar om. Precis som i gamla dagar.

Granuddens skvaltkvarn är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.