Bohus fästning, Kungälv

Hemliga rum 2008

Lördag 24 maj

En 700 år lång och underbar berättelse. Den 24 maj fick besökarna se mer än vanligt - vad sägs om Droppstensgrottan, ett underjordiskt rum med stalaktiter och den bortglömda karpdammen?

Överallt hördes berättelser om Bohus och hur SFV tar hand om en urgammal fästning. Dagen kantades av ljuv musik och medeltida gestalter. Föreläsningarna som hölls under dagen:

• Fästningar i Norden. Anders Bodin, Statens fastighetsverk, berättade om nordiska fästningar och vår gemensamma historia.
• Ruin, byggnad eller monument? Gillis Åström, Statens fastighetsverk, berättade om ruiner.

Statens fastighetsverk berättade även om:

• SFV - vad är det?
• SFV och levandegöra
• SFV och tillgänglighet
• SFV på Bohus, pågående projekt
• SFV och kulturarvsarbete
• SFV och drift och teknik i gamla byggnader
• SFV Utrikes

Dessutom:

• Återinplantering av karpar i dammen
• Droppstensgrottan - underjordiskt rum med stalaktiter som åter öppnades denna dag
• Guidestationer - på utplacerade platser berättade guider om Bohus historia och om dess hemliga rum
• Kompani Bastard levde medeltida liv på fästningen
• Filmvisning: en guidad tur av Bohus fästning - i hembygdsgården utanför fästningen
• Restaureringsworkshop - kalk i historiska byggnader
• Levande musik på olika platser
• Barnfestival
• SFV-tipspromenad

För barnen bjöds det på festival med fästningshistoria och en klädgarderob med medeltidskläder. Totalt besökte 2 061 personer Bohus fästning på Hemliga rum den 24 maj.

Kung Håkons försäkring mot Sverige

Under 1300-talets första år drabbades den norska kungen Håkon Magnusson av en molande oro så snart han tänkte på den svenska hertigen Erik Magnusson på andra sidan gränsfloden Göta Älv.

Hertig Erik, son till den tidigare svenska kungen Magnus Ladulås, residerade på Ragnhildsholmen bara några kilometer från norskt territorium - och Håkon kunde inte frigöra sig från tanken att Erik smidde illasinnade planer.

Håkons oro var den direkta orsaken till att ett fäste byggdes högt uppe på en klippa just där Göta Älv delar sig. Året var 1308 och från den strategiska positionen kunde kungens folk nu kontrollera både Göta och Nordre älv - och Håkon själv kände sig genast bättre till mods. Så lugn och trygg att han några år senare till och med lät Erik gifta sig med sin dotter Ingeborg.

Inte desto mindre växte den ursprungliga träbyggnaden och förvandlades under 1400-talets första del till ett av Nordens starkaste slott: En rektangulär anläggning med hörntorn och omgärdande mur.

Belägrad men inte intagen

Under sin 700 år långa historia sägs fästningen ha motstått hela 14 belägringar utan att falla. Bland annat nordiska sjuårskriget 1563-1570 då svenskarna lyckades inta det nordöstra tornet men efter hårda strider och stort manfall ändå tvingades till reträtt.

När Bohus fästning så småningom ändå blev svensk gick det hela lugnt och fredligt till - som en del av fredsuppgörelsen i Roskilde 1658. Vid den tiden hade den gamla försvarsanläggningen bytt skepnad för att allt mer likna ett renässansslott. Innan svenskarna tog över hade flera av de gamla hörntornen rivits och de nuvarande runda tornen rests.

Fästningens strategiska betydelse avtog och 1789 var dess militära roll slutligen över. Det gick till och med så långt att Gustav III uppmanade Kungälvsborna att fritt ta för sig av den nu övergivna anläggningens stenar.

År 1838 satte Karl XIV Johan stopp för den plundring som höll på att helt ödelägga fästningen och under 1900-talet har renoveringsarbeten utförts i flera omgångar.

Bohus fästning är en del av vårt gemensamma kulturarv och förvaltas av Statens fastighetsverk.