Tumba bruk

Välkommen till Tumba bruk

Bankens eget pappersbruk

På Tumba bruk har man tillverkat papper
till sedlar, papperspengar, i 250 år.
De första sedlarna som gjordes i Sverige
var lätta att förfalska.
Därför köpte Riksens Ständers bank
Tumba skattegård 1755.
Där startade de ett eget pappersbruk.

Trivsamt för holländare

Först hade de smugglat in pappersmästare
från Holland.
I Sverige hade man inte den kunskapen.
För att holländarna skulle trivas
byggde banken trevliga hus att bo i.
1759 var det första sedelpappret klart.
Det skulle inte gå att förfalska.
För säkerhets skull
tryckte man en varning på sedeln:
Den som efterapade sedeln skulle hängas.

Arbetarhus och förvaltarbostad

Det stora stenhuset blev klart 1822.
Det byggdes av Carl Christoffer Gjörwell.
Innan det fanns
hade tio arbetare fått trängas i samma rum.
I början av 1900 började bruket likna en by.
Sju arbetarhus byggdes mellan 1891 och 1910. De byggdes och ritades
av Anders Emil Magnusson.
1894 ritade arkitekten Aron Johansson
den stiliga stora Förvaltarbostaden.

Sedlar av lump

Sedlarna från Tumba bruk var mycket fina.
De fick beröm på utställningar.
1927 blev de sista arbetarbostäderna klara.
De ritades av Erik Westergren.
Sverige var ett av de sista länderna i världen
som gjorde sedelpapper för hand.
Först på 1940-talet tog maskinerna över.
Men sedlarna gjordes fortfarande av lump.

Museum om sedlarnas historia

År 2002 sålde Sveriges Riksbank tillverkningen
av papper och sedlar till Crane AB.
Skog och mark gavs till Statens fastighetsverk.
Tumba bruksmuseum är ett helt nytt museum.
Här kan man se sedlarnas och papperets historia
och följa livet omkring Tumba bruk.
Museet drivs av Kungliga Myntkabinettet.