Kungliga biblioteket

De svenska kungarna samlade på
böcker. Det var början till den stora
samling som finns på Kungliga biblio-
teket i Humlegården. Sedan år 1661
måste alla boktryckare i Sverige lämna
ett exemplar av varje sak de trycker till
Kungliga biblioteket. Först fanns sam-
lingen på slottet. Men under 1800-
talet gavs fler och fler böcker ut. Alla
fick inte plats på slottet. 1864 ritade
arkitekten Gustaf Dahl Kungliga biblio-
teket i Humlegården i Stockholm.

Det byggdes på ett nytt sätt. Det kalla-
des för magasinssystemet. Det betyd-
de attmagasin (lager) och läsesalar
var skilda åt. Med ny teknik kunde
man göra starka stommar av gjutjärn.
De bär upp huset. Med den metoden
kunde man bygga större salar med
färre väggar. Och ha högre fönster än
förr. Huset blev luftigt och ljust.

Men det kostade mycket att bygga
Kungliga biblioteket. Pengarna räckte
inte till. Därför blev huset mindre än
vad man hade tänkt från början.
Ganska snart blev det för trångt.
År 1926-1927 byggde man till ett par
sidohus (flyglar). Man hade tänkt bygga
ut ännu mer. Men det blev inte av.

För att få plats med alla böcker bygg-
des ett stort lager under marken
1968-1970. Några år senare var det
dags igen. År 1992-1997 gjordes en
stor tillbyggnad. Man förbättrade
också lokalerna. Ett gammalt bok-
magasin byggdes om. Här finns nu
utställningar och en sal för föredrag.

Två nya stora bokmagasin byggdes
också. De ligger 40 meter under Humle-
gården i berget. Här finns 13,7 mil
hyllor med drygt tre miljoner böcker,
tidningar, kartor och andra skrifter.

Statens fastighetsverk tar hand om
(förvaltar) Kungliga biblioteket sedan
1993. Det är hela Sveriges bibliotek.
Ett nationalbibliotek.