Etnografiska museet

Etnografiska museets nya byggnad
invigdes 1980. Etnografi beskriver hur
folk lever på olika håll i världen. Huset
ritades av Jan Gezelius och Gunnar
Mattson. Det fick Kaspar Sahlinpriset
för god arkitektur 1981.

Där museet ligger i dag fanns förr ett regemente. Det lades ned 1928. Då
byggde man om de gamla militära
husen till museer. Dels till de etnogra-
fiska samlingarna och dels till Tekniska
museet. På den tiden hörde Etnogra-
fiska museet till Naturhistoriska
riksmuseet. Sedan 1997 ingår det
i Statensmuseer för världskultur.

Under 1970-talet behövde museet nya
lokaler. De gamla revs och ett nytt hus
byggdes. Arkitekterna ville att huset
skulle passa in på Djurgården. Där
finns många gamla trähus. Museet fick
därför ytterväggar av trä som målades
röda. Fönstren är spröjsade (indelade
i många smårutor) som förr i tiden.
Under träfasaden döljer sig en stomme
av betong.

Under årens lopp har man gjort föränd-
ringar inomhus. Hallen har fått en ny
informationsdisk, ny butik och nya
möbler. I museet finns bland annat
rum för utställningar, verkstäder för
besökare och för konservering (där
föremål lagas), kontor, bibliotek och
butik.

Museet ligger vackert med Djurgår
dens naturpark runt omkring. Parken
är en del av museet. Där kan besökare
vara med om olika händelser som
museet ordnar.

Det finns också andra hus som hör
till museet. Ett rött trähus från 1916
används som förråd. Mot Djurgårds-
brunnsviken ligger ett annat hus som
tidigare var sjukstall för hästar. Det
byggdes 1881. I en backe söder om
museet finns ett japanskt tehus ritat
av arkitekten Masao Nakamura.
Tehuset ägs av Etnografiska museet.
Museet och de andra husen ägs av
staten och tas om hand av Statens fastighetsverk.